Är du lärare som vill utveckla dina elevers läsförståelse? Då är detta något för dig och alla andra med intresse att utveckla skolans arbete med strukturerade ordinlärningsmetoder.
Jag har tagit del av en interventionsstudie med utgångspunkt från en modell som kallas Robust ordinlärning eller förkortat ROI (Beck et al. 2013). Studien är intressant av flera orsaker:
- Metoden ROI riktar sig till alla elever men har störst effekt för elever i språklig sårbarhet
- Arbetssättet kan genomföras i helklass
- Det är ett sätt att arbeta för att minska glappet i elevernas ordförståelse
- Ger verktyg för lärare att jobba med ordförståelse (som är en del i en god läsförståelse)
- Jämfört med direkta ordförklaringar som är den vanligaste ordinlärningsmetoden, ger ROI bättre effekt.
- Studien ger exempel på lektionsupplägg med både elevaktiva aktiviteter för ordinlärning och stegvisa instruktioner för lektionsstrukturen.
Bakgrund:
Examensarbetet är gjord 2018 av Andreas Strindberg och Miriam Härgestam, båda speciallärare. Det finns ett stort behov av att hitta effektiva metoder för ordinlärning då det är en viktig del av elevernas förmåga att förstå en text. I studien lyfter de fram de stora skillnader som finns i barns ordförråd redan från tidig ålder och dessa skillnader ökar dessutom med stigande ålder. Detta skapar en utmaning för skolan att möta alla elever på den språkliga nivå de befinner sig på.
Biemiller och Boote (2006) menar att det har funnits en föreställning att elever lär sig ord på egen hand när de lärt sig läsa och att skolan därför inte behöver fokusera på det, men har man lässvårigheter och bristande ordkunskaper så blir det svårt att tillägna sig en god läsförmåga. Elever i språklig sårbarhet behöver fler repetitioner av ords innebörd för att skapa en varaktig förståelse och ett av skolans viktigaste uppdrag är att leda eleverna till en god läsförmåga. Att bygga ordförråd är ingenting som vi någonsin blir klara med utan utvecklas hela livet.
ROI kan erbjuda lärare kunskaper om hur en effektiv ordinlärning kan se ut för att möta de stora skillnader som finns mellan elevers lexikala förmågor.
Specialpedagogiskt perspektiv
De ledord som framgår i studien är följande:
- Förebyggande arbetssätt
- Inkludering
- Sociokulturellt perspektiv. Lärande sker i samspel mellan människor. Det muntliga samtalet är den viktigaste formen för lärandet (Säljö, 2013)
- Hänsyn ska tas till elevers olikheter men alla ska ges liknande kunskaper och färdigheter. (Dilemmaperspektivet enligt Nilholm, 2007)
- Lärarcentrerad undervisning och elevaktivt arbetssätt
Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka effekten av ROI genomförd i helklass för elever i åk 3, med fokus på elever i språklig sårbarhet. Studiens forskningsfrågor är följande:
- Vilken effekt har robust ordinlärningsundervisning jämfört med ordinlärningsundervisning med direkta ordförklaringar på de språkligt sårbara elevernas ordinlärning?
- Vilken effekt har ROI jämfört med ordinlärningsundervisning med direkta ordförklaringar på de icke språkligt sårbara elevernas ordinlärning?
- Hur stor effekt har ROI på ordinlärning hos elever i språklig sårbarhet, i jämförelse med de icke språkligt sårbara eleverna?
Metod
Interventionen har en kvasiexperimentell design där fyra klassers kvantitativa resultat på pre- och posttester jämfördes. 68 elever deltog i studien totalt, alla i åk 3. Elever med språklig sårbarhet i ordförståelse identifierades genom testet DLS ordförståelse för åk 3. Alla elever med resultatet stanine 1-3 räknades in i denna grupp oavsett vad svårigheten bestod av. Dessa elever benämns som grupp A och bestod av 20 elever. Grupp B som benämns som elever i icke språklig sårbarhet uppgick till 48 elever.
Pre- och posttest
- DLS ordförståelse för årskurs 3 (Järpsten & Taube 2013) – för att bedöma elevernas ordförståelse och utse gruppen elever i språklig sårbarhet.
- Självskattningstest – pre- och posttest för att bedöma elevernas egna uppfattningar om hur väl de kunde ett antal utvalda målord och kontrollord. Det innehåller en tregradig värderingsskala rött, gult och grönt.
- Flervalstest utifrån målorden och kontrollorden – pre- och posttest för att se om eleverna kunde orden. Testet liknade DLS ordförståelse.
Lektionsupplägg
Lektionsupplägget utgör ett systematiskt arbetssätt genom att arbeta fyra dagar/vecka á 30 min /dag i tre veckors tid med ROI och den lektionsstruktur som beskrivs i examensarbetet.
Texter samt mål- och kontrollord
Tre texter från ”En läsande klass” anpassade för åk 4 valdes ut för att. Från varje text plockades 10 ord ut. Totalt blev det 30 ord. Aspekter som togs hänsyn till var ordens förekomst, ordklass, längd, antal konsonantanhopningar och stavelser.
De 10 orden från varje text lottades till 5 målord och 5 kontrollord och matchades sedan utifrån aspekterna ovan.
Vad är ROI?
”Robust ordinlärningsundervisning innebär ett förhållningssätt att välja ut lämpliga ord ur en text, ge direkta ordförklaringar samt genomföra tankeväckande, lekfulla och aktiva uppföljningar i syfte att utveckla strategier som främjar ordförråd och läsförståelse hos alla elever, oavsett kunskapsnivå” (Strindberg och Härgestam, 2018, s. 14)
ROI i korthet:
- Välj ut målord ur en text (ord som är av nytta för förståelse av skriven text exempelvis avta, bilda och kvalitet)
- Definiera målordens betydelse på ett elevnära sätt samt genomföra både morfologiska och semantiska analyser av orden.
- Skapa elevaktiva, lekfulla inlärningstillfällen som förbättrar både ordförråd och läsförståelse
- Många bearbetnings-, exponeringstillfällen och repetition av målorden
Den stora utmaningen i ROI är att välja ut målord som är precis på rätt nivå för alla och som är till nytta för förståelsen av textens innehåll.
För den intresserade läsaren så finns både en beskrivning av hur man kan välja ut målord och förslag på lektionsupplägg på sid 21 i examensarbetet. Övningarna är hämtade från Beck, I. L, McKeown, M. G., & Kucan, L. (2013) Bringing words to life: robust vocabulary instruction. (2nd ed.) New York: The Guilford Press.
Resultat
| Typ av träning | Grupp A | Grupp B |
| Direktförklaring av ord: Kontrollord | Ökning med 12 % | Ökning med 13 % |
| Robust ordinlärningsundervisning: Målord | Ökning med 47 % För elever med stanine 1-2 i pretestet ökade målorden med 110 % med ROI | Ökning med 29 % |
- Det blev bättre effekt för båda grupperna av att använda sig av ROI än att använda direkta ordförklaringar. Elever i språklig sårbarhet kan behöva fler repetitioner av ords innebörd för att det ska bli en beständig kunskap och därför fungerar ROI särskilt bra för dessa elever.
- Direktförklaringar av ord har en försumbar effekt, speciellt för grupp A.
- Elever i språklig sårbarhet (grupp A) ökade sin ordförståelse mest med ROI.
- Glappet mellan elevernas ordförståelse minskade.
Diskussion
Visserligen kan man ifrågasätta om resultatet inte hade blivit ett annat om valet av målord hade varit annorlunda. Exempelvis så ökade grupp A mest på ordklassen substantiv, en ordklassgrupp som barn oftast först tillgodogör sig och i detta fall redan var kända för elever i grupp B. Om alla orden hade varit okända för alla så kanske också resultatet för grupp B blivit högre på just dessa ord. Tendensen är dock densamma. ROI har en positiv effekt för elevernas ordinlärning! Metoden ger en bättre effekt än direkta ordförklaringar som är den metod som lärare oftast använder sig av.
En stor fördel är också att ROI kan genomföras i helklass eftersom det kanske inte alltid är möjligt med undervisning i mindre grupper eller stöd som ges individuellt. Med ROI kan vi arbeta inkluderande så att inlärningen kan ske i en klassgemenskap även för elever i språklig sårbarhet.
Se litteraturlistan i examensarbetet: