Varför högläsning?

De flesta har nog hört att det är bra att läsa för sina barn. Men man kanske inte till fullo vet vad det faktiskt är vi ger till våra unga när vi läser högt?

1. Lusten till läsning

Kanske är det viktigaste av allt att högläsning kan väcka läslust, och en ökad vilja att läsa själv. Det är meningsfullt, roligt och man kan ta del av andras berättelser från fjärran länder, fantasivärldar eller skildringar av olika uppväxtvillkor. Det är en mysig stund med samvaro och kan ge intressanta diskussioner och ett gemensamt lärande. Högläsning kan också sägas vara en social inlärningsprocess (PISA, 2011).

2. Ordförråd

Högläsning är väldigt bra för ordförrådets utveckling. Ett rikt ordförråd i sin tur ger våra unga bättre förutsättningar att själva uttrycka sig mer nyanserat både muntligt och skriftligt. Ett begränsat ordförråd kan å andra sidan vara ett hinder för en individs skriftspråkliga utveckling (Cain, 2010).

En individ med gott ordförråd kan lägga mer kraft på att förstå sammanhanget av det lästa istället för att ständigt fastna på okända ord.

Vid högläsning är det därför bra att stanna upp på nya ord och begrepp eller på ord med krånglig stavning. Det behöver inte alltid vara innehållsord som man stannar på. Även beskrivande eller mer abstrakta ord kan behöva förklaras, som t.ex. ödmjuk, ständig eller omöjlig. Ställ gärna frågor och diskutera med barnet om orden. Hitta synonymer och sätt in orden i nya sammanhang. Då hjälper du barnet/ungdomen att bygga ut ordförrådet ännu mer (The National Reading panel, 2000).

3. Olika texttyper

Det finns flera olika texttyper. De vanligaste texttyperna som man tränar på i skolan är instruerande, berättande, förklarande, argumenterande, återgivande och beskrivande texter som var och en har sina särskilda språkliga drag. Om man som vuxen läser olika typer av text för sina barn så ökar förutsättningarna att barnet lättare kan känna igen och förstå dessa. I förlängningen blir det också lättare att själv producera olika texttyper. Därför kan man gärna variera sina bokval vid biblioteksbesöken, och låna exempelvis faktaböcker utifrån åldern.

4. Ord och meningars uppbyggnad – Grammatik

Högläsning ger också våra unga en inblick i hur man kan bygga upp meningar, samt öka förståelsen för ords uppbyggnad och stavningsmönster. Grammatiken som barn och unga möter vid bokläsning är oftast mer komplex än i det talade vardagsspråket. Högläsning ger också tidigt en förståelse för läsriktningen, från höger till vänster och uppifrån och ned.

5. Strategier för hur man tar till sig innehållet i en text

När vi läser för våra barn och unga, kan vi också vara modeller för olika strategier för att förstå texten/boken på djupet. Det behöver inte hastas igenom ett kapitel eller en bok från början till slut utan våga stanna upp och prata om innehållet. Det finns mycket mellan raderna som vi kan hjälpa barn och unga att upptäcka och reflektera över. Tips för hur man kan göra detta är:
– Titta på rubriken, titta på bilderna, koppla till egna erfarenheter. Gör förutsägelser om vad ni tror att boken kommer att handla om. Stanna upp i texten och gör fler förutsägelser. Vad tror du kommer att hända härnäst?

– Återberätta det lästa eller stanna upp i texten och sammanfatta innehållet. Då tränar man på att ta ut det viktigaste i en text. Vem eller vilka handlar det om? Vilka egenskaper har de? Var är de och hur ser miljön ut där? När utspelar sig handlingen och hur vet man det? Vilka hinder eller problem finns och hur upplever huvudpersonerna det? Hur löser de situationen? Varför tror du att huvudpersonen gjorde så? Osv..

Alla dessa lässtrategier kan hjälpa läsaren att ta till sig texten och skapa en djup förståelse (B.Westlund, 2009).

Detta är några förslag på hur högläsningen kan spetsas till men känslan är ändå det allra viktigaste och att man skapar kontakt.

Skapa kontakt vid högläsning!

Slutligen – högläsning förknippas ofta med de mindre barnen, men fortsätt att läsa högt för äldre barn och ungdomar! Det är väl investerad tid för både dig och ditt barn!

Referenser:

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur & Kultur.

Cain, K. (2010). Reading Development and Difficulties. Oxford: BPS Blackwell.

National institute of child health and human development (2000). Report of The National Reading Panel (NRP). Teaching children to read: An evidence-based assessment of the scientific research of literature on reading and its implications for reading instruction. NIH Publication No, 00-4769, Washington, DC: US: Government Printing.

PISA (2011). What can parents do to help their children succeed in school?http://www.pisa.oecd.org/dataoecd/4/1/49012097.pdf

Rulla till toppen